Detta är NDU
NDU - Nära döden-upplevelsen - är ett intressant fenomen som kom till
allmän kännedom främst under 1980-talet då ett flertal amerikanska
böcker med studier om NDU publicerades. Trots vetenskapliga och andliga
debatter i press och teve, så är fenomenet omgärdat av myter och
missuppfattningar. NDU-sajten ger dig som är nyfiken på NDU, en
presentation och inblick i vad det handlar om. Det är sedan upp till var
och en att avgöra vad man vill tro att fenomenet innebär, enbart en
intressant hjärnvilla i dödsögonblicket eller en titt in i livet efter
detta.
Det finns hursomhelst många människor som har haft
NDU, och de kan behöva stöd från en förstående omgivning. Därför är det
extra viktigt att fenomenet blir känt som den faktiska upplevelse den
är.
Den eviga frågan...
Betyder NDU att människan har ett evigt liv? Och att Gud finns? Ingen
kan med säkerhet säga detta. Hur man än tolkar så finns alltid en
möjlighet att det vi inte vet är mycket märkvärdigare än vi över huvud
taget kan föreställa oss. Och spelar det egentligen någon roll? Det
viktiga är att fenomenet lyfts upp till ytan och tar sig igenom
tabuspärren som tyvärr finns i Sverige inför detta.
För själva upplevelsen finns ju, vilket innebär att vårdpersonal, föräldrar och allmänhet bör vara kunniga om den.
Bilda
din egen uppfattning. Du kommer få stor insikt och grund för livsglädje
bara genom att studera NDU närmare. Budskapen som står att läsa om i
böckerna om nära döden-upplevelser kan förändra ditt liv.
------------------------------------------------------------------------------------
Följande är fritt sammanfattat av NDU-sajten från Ljuset ur tunneln av Raymond Moody:
Många människor har varit så nära döden att de praktiskt taget varit döda.
Ofta har de varit till synes döda under det att upplevelsen pågår.
( NDU-sajtens kommentar: Man kan ha en NDU även utan att vara nära döden. Det kan räcka med att vara utsatt för ett starkt hot om död, exempelvis vid fallolyckor med lycklig utgång. Även narkos har visat sig kunna utlösa nära döden-upplevelser. Detta skulle kunna tolkas som om upplevelsen enbart försigår i hjärnan. Det kan också tolkas som att den värld som nära döden-upplevelsen utspelar sig i är en annan dimension som kan nås även på andra sätt än i dödsögonblicket och dess närhet.)
När nära döden-upplevarna "kommer tillbaka" till livet kan ett stort
antal av dessa berätta om märkliga och underbara upplevelser.
De har lämnat sin kropp, sett hur läkarna kämpar och dragits mot ett
vackert, starkt och oemotståndligt ljus. Genom en slags tunnel har de
färdats till ljuset.
Där har de mött ett ljusväsen som omslutit dem med villkorslös kärlek.
En del kallar ljusgestalten för Gud.
Det
finns studier som tyder på att kulturell tillhörighet hos upplevaren
påverkar hur upplevelsen tolkas, och vilka "synintryck" man har under
upplevelsen.
Alla Nära Döden Upplevelser ser inte likadana ut. Alla färdas exempelvis
inte genom tunneln. För att en upplevelse ska klassas som NDU måste
vissa moment ingå.
Det viktigaste är det kärleksfulla ljuset. Genom studier har forskare
sett att ett stort antal av dem som har sett detta ljus förändras av det
- för all framtid.
Hur ska man då veta vad NDU är? Räcker det med att ens medvetande lämnar
kroppen? Eller att man ser ett starkt ljus? Eller att man upplever att
hela ens liv passerar revy framför ögonen?
Nej. Nära döden upplevelsen är något mycket specifikt. För att verkligen
veta att det handlar om NDU har forskare som Raymond Moody använt sig
av ett klassificeringssystem. Han har intervjuat tusentals personer som
har överlevt döden.
Moody räknar med nio olika element i en NDU:
- En känsla av att vara död
- Frid och befrielse från smärtor
- Ut-ur-kroppenupplevelser
- Tunnelupplevelsen
- Möten med människor av ljus (som strålar inifrån)
- Ljusvarelsen - av somliga uppfattad som en gudsgestalt
- Återblick på livet (beskrivs som en 3-dimensionellt syn i färg där man får uppleva inte bara vad man själv känt. Man känner också det som andra känt när man behandlat dem på ett visst sätt, kärleksfullt eller kärlekslöst)
- Att snabbt stiga till himlen (en del ser en tunnel, en del en port eller trappa, andra ser jorden försvinna under dem, och planeterna i universum)
- Ovilja att återvända
Det brukar vara svårt för NDUare att uttrycka sig när de ska berätta om
sina upplevelser. Det beror inte på ovilja att tala om saken. Tvärtom
vill många gärna berätta, även om anhöriga och andra ofta har svårt att
ta till sig det de hör. Nej, svårigheten ligger i att beskriva
dimensioner som är så totalt okända på jorden.
Någon säger sig ha haft konsistens som lös gelatin efter att ha lämnat
kroppen. Andra uppfattade sig som färger och ljus. Man talar inte med
ord, och ser inte med ögonen. Man bara är.
----------------------------------------------------------------------------------
Följande är översatt material från IANDS-International Association for Near Death Studies
Observera
att det som beskrivs är mönster, och troligen vanligt, men allt stämmer
inte nödvändigtvis in på alla nära döden-upplevare.
Mönster för följder av nära döden-tillståndet
Cirka 80 procent av de som har upplevt nära-döden-tillstånd hävdade att deras liv för evigt förändrades av det som hänt dem.
När
man tittade närmare på detta framgick ett förvånande mönster. Nära
döden-upplevarna kom inte bara tillbaka med en ny aptit på livet och en
mer andlig attityd. De visade prov på specifika fysiska och psykiska
förändringar som de aldrig upplevt tidigare. Detta gällde såväl barn som
vuxna och tonåringar.
Olika forskare har försökt att kategorisera dessa förändringar. Även
utan de finansiella resurserna att göra kliniska studier anser de flesta
att tillräckligt med studier har gjorts för att man ska kunna utläsa
ett mönster hos dessa förändringar, och göra information om detta
tillgänglig.
Minskad oro
Vetskap om vad som är typiskt för upplevarna torde bidra till att minska
oron, inte bara hos personen det gäller, utan även hos familj och
vänner, samt vårdpersonal och samhället i stort.
Mönstret kan lättast förstås om de olika eftereffekterna delas in under de större psykologiska och fysiska förändringarna.
Detaljer och förklaring finns här nedan.
De övergripande psykologiska effekterna:
Kärlek till alla Hans önskan är att vara kanal för universell kärlek. Detta kan göra
familjemedlemmar förvirrade. De tenderar att uppleva den plötsliga
förändringen i beteende som besynnerlig och hotfullt. De kan känna det
som att deras nära anhörig blivit distanserad från dem, och inte visar
någon respons. Det kan till och med kännas som om han varken bryr sig om
eller älskar dem längre. Nya referensramar Ökad perception |
-------------------------------------------------------------------------------------------
Barns upplevelser av nära döden-tillstånd
Barn kan ha mycket tidiga NDU
Personer
som har en nära döden-upplevelse (NDU) upphör att andas och saknar puls
under i medeltal 10-15 minuter. Det är inte ovanligt att man hör tala
om människor som varit "döda" i en timme eller mer; en del vaknar upp på
bårhuset.
Samma sak gäller för barn, som dessutom kan ha haft upplevelsen redan
före födseln, under födseln eller precis efter att ha fötts. Sådana
berättelser hos mycket små barn, när de lärt sig att tala, är ofta inte
bara förvånansvärt meningsfulla och i detalj överensstämmande med
verkligheten, utan kan också vara generande för föräldrar och medicinsk
personal.
Fler barn än vuxna har upplevelsen
Uppskattningsvis en tredjedel av de vuxna som står öga mot öga med
döden, nästan dör, eller dödförklaras och sedan vaknar till liv, har en
nära döden-upplevelse. Men hos barn är denna siffra mycket högre, cirka
70 procent. Det har visat sig i doktor Melvin Morse banbrytande studier
av barn.
Detta tyder på att flertalet barn som hamnar i en nära döden-situation får en nära döden-upplevelse.
Barnens nära döden-upplevelser
Majoriteten av de unga har det som P. M. H Atwater (känd amerikansk
NDU-forskare med inriktning på barns NDUer) kallar "den inledande
upplevelsen".
Den är alltid kort och består av ett till tre
NDU-moment. Exempelvis ett kärleksfullt "ingenting", ett levande mörker,
någon sorts "besök" eller ut ur kroppen-upplevelsen (UKU).
Barn,
även de mycket små, kan också uppleva komplexa episoder, från obehagliga
och oroande scenarier till transcendenta (översinnliga). Sådana
episoder rapporteras det dock mer sällan om.
Möten i en "annan värld"
Besöken är ofta från släktingar som barnet inte visste om förut.
Exempelvis en farfar som dött innan barnet hade fötts, eller ett husdjur
som dött tidigare eller andra typer av djur, religiösa gestalter
(särskilt om barnet uppnått skolålder).
Även levande personer kan
dyka upp i dessa scenarier, men sällan under någon längre stund, och
övergår i syner som är mer typiska för nära döden-tillståndet.
Man
kan förmoda att dessa har en välkomnande funktion som ska lugna barnet,
eller svara mot barnets omedelbara behov, innan något mer sker i
upplevelsen.
Frågar ut "änglarna"
När barn väl känner sig trygga i sin nya omgivning tvekar de inte att
ställa utmanade frågor som "Är det verkligen så där du ser ut?" Flera
berättelser talar om att änglar som får den frågan ögonblickligen
övergår i ett starkt ljussken. (Troligen avser man här syner av änglar,
eller att det man upplever uppfattas om en ängel, då IANDS knappast
menar att slå fast att änglar existerar. Därmed inte sagt att de inte
kan finnas, i någon slags bemärkelse. Men det är IANDS policy att inte
tolka åt någotdera hållet. Översätt. Anm.)
"Leka med spöken"
Barn berättar om såväl "mörka" som "ljusa" upplevelser, och ibland
berättar barn hur de "badat i ett mörkt ljus". En del beskriver detta
mörker som "Mörkret som vet" och använder kärleksfulla ord för att
beskriva hur trevligt det är, en livmoder-liknande plats full av
trygghet och kärlek.
Unga brukar faktiskt vara mycket specifika när
de beskriver olika sorters ljus i de "världar" de besöker. Färglöst
ljus, mörkt (nästan lila-svart) och olika sorters glödande gul-guld-vita
ljus.
Efter upplevelsen brukar den typiska upplevaren bland barn
emellanåt fnissa med änglar, leka med spöken och uppleva eller få
kännedom om framtiden. Något som försätter föräldrar i paniktillstånd...
Men det som oroar dem kan dock ha en enkel förklaring: nära
döden-tillståndet får våra "förmågor" att växa.
Slutet på upplevelsen har störst betydelse
Det största problemet för barnen är vilken känsla upplevelsen slutar
med, alltså hur den slutade. Eftersom barn tenderar att ta saker
personligt kan det vara en känslig sak. Till exempel, om barn har en
känsla av att ha förlorat något (den sköna världen i upplevelsen t.ex.)
kan de tolka det som att det var deras fel att "alla försvann och så får
de skuldkänslor. Om de känner sig avvisade tolkas det som att de är
"dåliga" och skam blir en följd. De kan känna sig svikna och därmed
ovärdiga och övergivna.
Även positiva följder
De kan också känna acceptans, att det är okey att lämna "hemmet" (dvs.
hemmet i den andra världen, inte hemmet i det vanliga livet) och därmed
känna sig väl till mods. Glädje, att de varit värda ett förtroende
vilket ger självkänsla. De kan känna sig älskade, speciella och genom
det känna trygghet.
För barn är känslor a och o. Hur upplevelsen slutar, och om de var redo
för den att sluta eller inte, avgör hur de reagerar på hela upplevelsen.
Ett barn hörs inte lika mycket
Föräldrarnas
reaktioner har också betydelse. Vuxna nära döden-upplevare kan
åtminstone höja sin röst, eller göra somliga val. Men om ett barn säger
något om sin upplevelse är risken stor att han eller hon blir ignorerad
eller tystas ned.
Därför är det många gånger vanligare att
människor som har haft upplevelsen som barn glömmer det som hänt dem, än
att vuxna upplevare glömmer. Den fulla effekten av upplevelsen märks
oftast först när barnen blivit vuxna.
Det är vanligt att minnet av nära döden-upplevelsen kommer spontant,
till och med decennier senare, när man stöter på något som utlöser
minnet.
Efteråt
En ung man som föredrar att kalla sig "Ett barn från Minnesota" kvävdes
nästan till döds vid tre och ett halvt års ålder av en äldre bror. Så
här säger han om att ha en nära döden-upplevelse som barn: "Barn
reagerar annorlunda på nära-döden-episoder än vuxna eftersom barn har
färre erfarenheter att jämföra upplevelsen med. För en vuxen är kanske
en sådan upplevelse bara en av livets många upplevelser. Men för ett
barn är upplevelsen hela dess värld, eller "allt som finns". Ett barn
har svårare att dra en gräns mellan det som är evigt och det som hör
jorden till. Detta påverkar allt som barnet tänker, säger och gör."
Hög risk för alkoholmissbruk och självmord
Barn upplever samma sorts eftereffekter som vuxna upplevare gör, men
utan att ha samma valmöjligheter som vuxna. De har hittat "hem", men
fick inte stanna där. Resultatet? Atwaters forskning visar att en
tredjedel av de 277 upplevare som haft en NDU som barn tog till
alkoholen som tröst inom fem till tio år efter upplevelsen. (Bland vuxna
är frekvensen en av fem.)
Över hälften av "barn-upplevarna" hade emellanåt allvarliga depressioner
i vuxen ålder. (Något fler vuxna upplevare drabbas av depressioner)
Faktiskt
försökte 21 procent av barn-upplevarna ta sina liv inom tio år efter
upplevelsen. (Vilket är oerhört många jämfört med endast fyra procent av
vuxen-upplevarna).
De som försökte återuppleva sina upplevelser med hjälp av droger misslyckades.
Vill sluta andas för att "komma tillbaka"
För vuxna har döden-upplevelsen effekten att man inte ser självmord som
ett möjligt val. Detsamma kan alltså inte sägas om barn som haft NDUer.
Barn ser inte självmord som något själv-destruktivt. Deras logik bygger
på känsla. Så här kan de resonera: "Änglarna och de lysande ljusa
försvann när jag började andas igen. Jag måste sluta andas så att de
kommer tillbaka."
Även om majoriteten av barnen lyckas förena upplevelsen med sina
vardagsliv, så kan motsatsen inträffa. Värden som vuxna tar för givna
kan vara helt meningslösa för barn.
Effekter av nära döden-upplevelsen
Barn som haft en NDU kan uppleva att de är vuxna fångade i barns
kroppar. Deras inlärningsmönster förändras så att abstrakt tänkande
(idéer) kommer före det konkreta (detaljer) istället för tvärtom. De
resonerar plötsligt i breda uppfattningsbanor och måste lära sig att se
detaljerna igen.
Atwaters forskning visar att 84 procent av barnen blev mer kreativa och
uppfinningsrika. 48 procent hade IQ på geninivå (81 procent av dessa var
under 6 år gamla...) 93 procent drogs till och var framstående i ämnen
som matematik, naturvetenskap och historia. De som hade bäst betyg i
matematik var lika framgångsrika på musik. Eftersom hjärnans centra för
matematik och musik ligger bredvid varandra verkar det som att båda
områdena fungerar som en enhet.
Hälften av barnen kunde komma ihåg sin födsel (oftast kunde mödrarna
verifiera dessa minnen). En tredjedel hade minnen från före födseln
(oftast från sjätte till sjunde månaden i livmodern, vilket är samtidigt
som foster kan börja känna smärta).
Barnen kan förändras för livet
Det behövs mycket mer forskning inom detta område. Men dessa första
resultat är tillräckliga för att sluta sig till att barn som haft nära
döden-upplevelser inte är riktigt de samma som innan upplevelsen.
De är nymodellerade, omstrukturerade och förfinade versioner av sina
gamla jag. Det som fungerade för dem, och med dem, före NDUn fungerar
sällan efter upplevelsen. Något som är mycket förvirrande för bland
andra föräldrar och lärare.
Så här kan barn reagera efter en NDU
- Förändrat sömnmönster. Sover inte "middag" som förr.
- Mer rastlöshet.
- Det är vanligt att återuppleva upplevelsen i drömmarna.
- Det är normalt för ett barn som haft en nära döden-upplevelse att släppa bandet till föräldrarna. Barnet älskar fortfarande sina föräldrar, men kan bli mer frånvarande än förut.
- De tenderar att mogna i ett snabbare tempo än innan upplevelsen.
Detta kan du tänka på som förälder till "NDU-barn"
- Uppmana barnet att dela med sig av sina känslor. Lyssna på barnet.
- Om barnet får nya intressen så utforska dessa tillsammans med barnet. Det kan återupprätta barn-förälderbandet.
- Många barn får svårare att uttrycka sig och att umgås med andra. Träna genom dialoger med fråge- svarlekar, genom att berätta historier i en grupp, högläsning, tala i "låtsasmikrofoner".
- Att rita och skriva blir enormt viktigt. Uppmana barnet att göra en bok om sin upplevelse, där barnet även tar med drömmar och känslor under de följande åren. Även föräldrarna kan föra dagbok och visa barnet när det blir större.
- Barnet kan dra sig tillbaka och undvika kramar och annan närkontakt. Uppmuntra fysisk kontakt med hjälp av husdjur, växter, kakdeg och matskulpturer som modelleras för hand. Skratta mer. Le!
- Var aktsam med långvarig utsatthet för sol och höga ljud. Var också försiktig med medicinering och doser. Barn-upplevare är känsligare än andra barn och kan få oväntade bieffekter.
- Barnet kan bli intresserat av andlighet. Tillåt frågor, ibland
utmanande, även om det andliga intresse verkar ta över allt annat.
(IANDS informationsmaterial grundar sig på amerikanska barn som redan före upplevelserna ser kyrkobesök och bordsbön som något vanligt, då det religiösa ingår som en mer naturlig del i samhället i USA än i Sverige. Råden går troligen inte att jämföra med svenska förhållanden: "tillmötesgå barnets önskan att läsa mer bordsbön, vilja ha altare på sitt rum, gå i kyrkan mer" Översätt. anm.)
Böcker som kan vara till hjälp
Atwater, P. M. H., Lh.D. Children of the New Millennium. (Three Rivers Press)
Atwater, P. M. H., Lh.D. Subtext to Children of the New Millennium. (finns på webbsidan www.cinemind.com/atwater
Morse, Melvin, M.D. Closer to the Light. (Villard Books)
Ring, Kenneth, Ph.D. Lessons from the Light. (Insight Books).
Sutherland, Cherie, Ph.D. Reborn in the Light (Bantam Books).